dagens ord

undulato´risk adj. ~t
ORDLED: undul-at-or-isk
• som rör sig med vågrörelser ⟨fys.⟩

Källa: http://www.ne.se

Livets berg- och dalbana (att älska).

än`dalykt subst. ~en
ORDLED: ända–lykt-en
1 slut för visst skeende e.d. ⟨åld. el. skämts.⟩: en sorglig ~
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. ändalykt ‘slut; fullbordan’; till ²ända och ³lycka

Källa: http://www.ne.se

Sommarens ändalykt visar sig i trädens skiftning, känns i morgonens kyliga omfamning. Ännu ett ord som ofta betyder något annat;  visst är det fint att det stammar från lyckan.

sinkabi`rum subst., ingen böjning, neutr.
ORDLED: sinkabir-um
• polisarrest ⟨vard.⟩: hamna i ~
HIST.: sedan 1843; av ovisst urspr.

Källa: http://www.ne.se

En präktig boning.

nänn`as verb nändes nänts, pres. nänns
ORDLED: nänn-as
• (vanl. i nekande uttr.) ha hjärta att förstöra ngt, skada ngn etc.: hon nändes inte ta av den fint upplagda maten; han nändes inte ta betalt av den lilla flickan
BET.NYANS: betr. tillgångar tillåta eller unna sig att: hon nänns inte äta sig mätt
KONSTR.: ~ INF
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. nänna, nännas, urspr. ‘vara ivrig, djärv’

Källa: http://www.ne.se

”Och låg han sjuk, den vän, som nänts att slå
ett värnlöst djur, och låg han törstig då,
när vid hans säng jag låg den sista natten
jag skulle råga glaset fullt med vatten
och dricka det i botten själv och gå.”

Verner von Heidenstam

litora´l adj. ~t
ORDLED: lit-or-al
• som hör samman med kust eller strand: litoralfauna
HIST.: sedan 1845; bildn. till lat. litus ‘strand’

Källa: http://www.ne.se

Allt som oftast känns det som jag.

mistra´l subst. ~en
ORDLED: mistr-al-en
• en hård nordvästlig medelhavsvind
HIST.: sedan 1853; av fra., provensalska mistral med samma bet., eg. ‘förhärskande vind’; besl. med magister

Källa: http://www.ne.se

Kylan i verkligheten sveper in, även om mistralen endast rör sig i territorierna runt Sydfrankrike. Vinden rör sig obönhörligt – en uppvisning i naturens överlägsenhet, om än utan sådana ambitioner.
Människan har ibland en underlig uppfattning om att hen är det högsta – onåbar i sin arrogans och vältran – och förfasas i stunder när motsatsen blir så närgången att slutna ögonlock inte är tillräckligt.
Naturen tror sig inte veta någonting – den är.

³fa´n subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: fan-et
• den platta, bärande ytan av en fågelfjäder som utgår från ett skaft och består av två rader s.k. fanstrålar med bistrålar som häktar i varandra
HIST.: sedan 1772; av lågty. fan med samma bet.; nära besl. med fana

Källa: http://www.ne.se

Att alltid befinna sig i skuggan av en fabricerad figur i skrämselpropagandans begynnelse – en homonym till frestaren.
För att flyga krävs dock mer än fan.

rustibuss [rus`- äv. rus´-]  subst. ~en ~ar
ORDLED: rusti–buss-en
• livligt (och kraftigt) barn ⟨vard.⟩
HIST.: sedan 1821; till sv. dial. rusta ‘stoja’ och ¹buss 2

Källa: http://www.ne.se

”Vill magistern veta mitt namn, så är det Rustibus, när jag har mynt på fickan, och Skorsten, när allt gått i rök.”

Zacharias Topelius

hu`gsvala verb ~de ~t
ORDLED: hug–sval-ar
SUBST.: hugsvalande; hugsvalan, hugsvalelse
• ge tröst och lindring ⟨bibl., åld.⟩: Herren ~r oss i nöden
KONSTR.: ~ ngn
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. hughsvala, eg. ‘svalka sinnet’, till hug och ¹sval

Källa: http://www.ne.se

Nu har herrarna lämnat landet; kvar blir ordens dagliga kungörelse.
Att svalka sinnet torde vara att trubba av rådande tillstånd, att lämna det som hettar i bröstet för något utan glöd. Likväl är svalans vingslag det som berör tanken.

raptus [rap´- el. rap`-]   subst. ~en el. ~et, plur. ~
ORDLED: rapt-us-en
• häftigt anfall av viss sinnesstämning ⟨mindre brukl.⟩: han fick en ~ av ilska
HIST.: sedan 1708; av medeltidslat. raptus ‘sinnesförvirring’, till lat. rapere‘rycka till sig’; besl. med ravin, räfst

Källa: http://www.ne.se

Detta blir det sista ordet jag och Peter publicerar på några veckor; ty nu ska vi, tack vare en simultan raptus, sätta oss i öknen och dricka sprit.
Lyckligtvis har vi arrangerat en formidabel vikarie, så på orden blir det ingen hejd.