smä`da verb ~de ~t
ORDLED: smäd-ar
SUBST.: smädande; smädelse
• utsätta för grovt nedsättande omdömen eller tillmälen {eförhåna, okväda,skymfa}: smädedikt; smädeskrift; diskussionen övergick i gräl, och några började t.o.m ~ varandra
KONSTR.: ~ ngn (för ngt)
HIST.: sedan 1555; sv. dial. smäda; till lågty. smade ‘smälek’; besl. med små; jfr försmädlig
Grovt nedsättande omdöme eller tillmälen.. Om man någon gång känner sig riktigt nedtryckt så måste det ju vara smädad man blivit.
