3 utvecklas på visst (okontrollerat) sätt: först då förstod vi vartåt det ~de; efter första målet ~de det iväg
IDIOM: ~ ihop börja slåss eller gräla; ~ löst bryta ut; ~ åt skogen gå på tok [vard.]
KONSTR.: ~ ADVL
HIST.: sedan 1860; trol. till barka 1
Källa: http://www.ne.se
Det är inte alltid bättre att styra själv.
sö`la verb ~de ~t
ORDLED: söl-ar
SUBST.: sölande; söl, söleri
1 handla alltför långsamt särsk. vid förflyttning: han gick hemifrån tidigt men ~de så han kom för sent till skolan
KONSTR.: ~
HIST.: sedan 1582; fornsv. söla ‘vältra ( i smuts); doppa; besmitta’; besl. med solka
2 smutsa (ned) med ngt kladdigt: ~ ner sig med glassen; småbarnen satt och ~de vid matbordet
KONSTR.: ~ (ner), ~ (ner ngn el. ngt)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; se söla 1
Källa: http://www.ne.se
Men ser man på, jag trodde inte att folk söder om dalälven kände till det här ordet (då syftar jag framförallt på betydelse 2). Men NE’s postadress är ju Malmö, rätt säker på att det ligger söder om dalälven.
till`stymmelse subst. ~n ~r
ORDLED: till–stymm-els-en
• (ofta i nekande uttr.; med prep. till) (svag) ansats till förekomst av ngt, i mycket ringa mängd: en ~ till blomknopp; en sandslätt utan ~ till vegetation; han visade inte (ens) en ~ till nervositet
KONSTR.: en ~ till ngt
HIST.: sedan 1788; trol. sammanhängande med sv. dial. stumn, stumm ‘trädstubbe’; jfr sv. dial. stymma ‘plöja en nyss avmejad åker’
Källa: http://www.ne.se
Ett ord jag kan tycka borde användas mer i vardagligt tal. Det är ett utmordentligt mått. Lite, och diffust.
upp`tuktelse subst. ~n ~r
ORDLED: upp–tukt-els-en
• (mest i ett uttr.) bestraffning (vanligen) i form av skarp tillrättavisning: rektorn tog honom i ~
HIST.: sedan 1855
Källa: http://www.ne.se
Jag älskar den här typen av ord, speciellt när de har en så strålande förklaring. ”Skarp tillrättavisning”, underbart.
fagg`orna subst., best. f. plur.
ORDLED: fagg-or-na
• i frasen i ~ i antågande
HIST.: sedan 1839; urspr. ‘(gömt i) kläderna’; till sv. dial. faggor ‘paltor; klutar
Källa: http://www.ne.se
Ah. Jag som alltid tolkat det som ‘i närheten’, och själva faggorna som periferin. Kanske någon annan som gissat likadant?
konci´s adj. ~t
ORDLED: kon-cis
• kortfattad men innehållsrik {ekärnfull}: ett ~t inlägg; hon svarade kort och ~t(adv.)
HIST.: sedan 1720; av lat. concisus ‘sammanträngd; kortfattad; kringskuren’; besl. med1precis
Källa: http://www.ne.se
Extremt eftersträvansvärt. Koncis måste ju vara ett av de bättre adjektiven vi har i svenskan.
intransigent [-gen´t] adj., neutr. ~
ORDLED: in-trans-ig-ent
• omedgörlig: en ~ hållning
HIST.: sedan 1886; av fra. intransigeant med samma bet.; av spa. intransigente med samma bet.; till lat. transigere ‘förmedla; komma överens med’
Källa: http://www.ne.se
Tyyypiskt danskt.
1 (smärtsam upplevelse av) införande av ngt vasst e.d. i hud {SYN. 2stick 1, sting 1, stygn 2}: ett ~ av smärta
BET.NYANS: ofta överfört om likn. känsla e.d.: hon kände ett litet ~ av svartsjuka; han känner ett ~ i hjärtat varje gång han tänker på henne
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. stiunger, styng ‘styng; håll’; till stinga
Källa: http://www.ne.se
Vackert.
embonpoint [ung. aNbåNpoäN´] subst. ~en
ORDLED: em-bon-point-en
• gott hull särsk. kring magen {ekorpulens}: medelålders män med ~
HIST.: sedan 1837; av fra. embonpoint med samma bet., till en bon point ‘i gott skick’
Källa: http://www.ne.se
Knappast ett invektiv den här gången. Snarare en komplimang! Hur skall annars ‘i gott skick’ tolkas. 
fryn`tlig adj. ~t
ORDLED: frynt-lig
• godmodigt vänlig och gladlynt ofta i kombination med viss korpulens {egemytlig, jovialisk}: hans ~a, rödbrusiga ansikte; en ~ vaktmästare visade dem rätt
KONSTR.: ~ (mot ngn)
HIST.: sedan 1681; av lågty. früntlig ‘vänlig’, till frünt ‘vän’ (ty. Freund); jfr frände
Källa: http://www.ne.se
Det är intressant hur ett ord kan vrängas. Jag kan inte tänka mig en mager men fryntlig person, trots att ordet är besläktat med frände, och inte egentligen har något med fetma att göra. Det får förstås stå för mig.
