illistig [il`-] adj. ~t
ORDLED: ill–list-ig
• som utvecklar stor list för att vinna (orättmätiga) fördelar ofta genom att lura andra; i spel e.d. ibl. utan negativ värdering: den ~e motståndaren lurade av honom damen
BET.NYANS: om handling e.d.: en ~ min
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. illistogher
Källa: http://www.ne.se
Det finns såklart många sätt att vara listig på.
nobilise´ra verb ~de ~t
ORDLED: nobil-is-er-ar
SUBST.: nobiliserande, nobilisering
• adla ⟨mindre brukl.⟩
KONSTR.: ~ ngn
HIST.: sedan 1887; till lat. nobilis ‘ansedd; förnäm’; jfr nobel
Källa: http://www.ne.se
”En samhällsklass på dekis blir så satans anemisk och blödig”
ru`else subst. ~n
ORDLED: ru-els-en
• ånger och samvetskval ⟨ngt åld.⟩: de plågades av ~ över begångna brott
KONSTR.: (i) ~ (över ngt)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. rugelse; ombildn. av lågty. ruwenisse med samma bet., till ruwen ‘ångra’; besl. med 2rya
Källa: http://www.ne.se
Ett passande ord såhär efter julen.
skopofili´ subst. ~n äv. ~en
ORDLED: skopo-fil-in
• sexuell perversion som yttrar sig i abnormt intresse för att titta på nakna personer särsk. deras sexuella aktiviteter
HIST.: sedan 1948; till grek. skopein ‘se’ och philein ‘älska’; jfr homofil
Källa: http://www.ne.se
Det finns folk till allt!
hyperboré subst. ~n äv. ~en, ~er
ORDLED: hyper-bor-én
• (mytisk) invånare i yttersta Norden ⟨åld.⟩
BET.NYANS: ngn gång om (verkliga) nordbor i allmänhet ⟨skämts.⟩
HIST.: sedan 1679; av grek. Hyperboreoi, plur., benämning på ett sagofolk långt norrut; tillhyper- och grek. boreas ‘nordanvind’
Källa: http://www.ne.se
De är verkligen mystiska de där nordborna.
kuttrasju´ subst., ingen böjning, neutr.
ORDLED: kuttra–sju
• flört ⟨föråldr.⟩: ha ett litet ~
KONSTR.: ett ~ (mellan ngra), ett ~ (med ngn)
HIST.: sedan 1910; ev. ombildn. av fra. courtoisie ‘ridderlighet’, med anslutning till kuttra i bet. ‘tala förtroligt’
Källa: http://www.ne.se
Väldigt romantisk variant av flört må jag säga.
ekvilibris´t subst. ~en ~er
ORDLED: ekvi-libr-ist-en
• person som är skicklig i att balansera föremål eller i att själv hålla balansen {→akrobat, balanskonstnär, lindansare}: en ~ på lina
BET.NYANS: ofta utvidgat om person som är tekn. skicklig i att utföra ngt: pianoekvilibrist; en språkets ~
HIST.: sedan 1768; av fra. équilibriste med samma bet.; till lat. æquilibrium ‘jämvikt’, till æquus ‘jämn’ och libra ‘våg’
Källa: http://www.ne.se
Tricket är att samtidigt luta lika mycket åt alla håll.
dilettan´t subst. ~en ~er
ORDLED: dilett-ant-en
• person som sysslar med ngt utan att ha nödvändig sakkunskap särsk. på ngt konstnärligt el. vetenskapl. område {→amatör, klåpare}: dilettantmässig; som målare var och förblev NN ~
KONSTR.: en ~ (i el. på ngt)
HIST.: sedan 1805; av fra., ita. dilettante med samma bet.; ur lat. delectare ‘glädja (sig)’
Källa: http://www.ne.se
God jul alla dilettanter och demagoger!
fluk`ta verb ~de ~t
ORDLED: flukt-ar
SUBST.: fluktande, fluktning; flukt
• kasta en snabb blick ⟨vard.⟩
BET.NYANS: betrakta, spana ⟨med partikel⟩: ~ in bruden
KONSTR.: ~ (på ngn el. ngt), ~ (in ngn el. ngt)
HIST.: sedan 1916; till fackspråkl. flukta ‘ligga i rak linje’; av ty. fluchten ‘göra rak; rätta’; jfr flykt
Källa: http://www.ne.se
Det här är ett ord som definitivt inte används tillräckligt mycket. Sätt igång!
stipule´ra verb ~de ~t
ORDLED: stipul-er-ar
SUBST.: stipulerande, stipulering; stipulation
• fastlägga (ngt) på ett formellt el. bindande sätt {→avtala, bestämma 1, 3stadga 2}: en fredsplan som ~de gradvis avrustning av de stridande enheterna; inom ~d tid
KONSTR.: ~ ngt el. att+SATS
HIST.: sedan 1666; av lat. stipulari ‘ta löfte av’
Källa: http://www.ne.se
Det bedrivs mycket stipulation över våra huvuden. Hujeda mig.
