urgera [-ge´-] verb ~de ~t
ORDLED: urg-er-ar
SUBST.: urgerande, urgering
• med eftertryck framhålla viss åsikt etc., i mer el. mindre formellt sammanhang: han ~de envist sin uppfattning
KONSTR.: ~ ngt el. att+SATS
HIST.: sedan 1611; av lat. urgere ‘tränga; driva på’
Källa: http://www.ne.se
Här kommer det igen. Det finns inget slut.
prokrus`tesbädd subst. ~en ~ar
ORDLED: prokrustes–bädd-en
• form där man med våld försöker passa in ngt som inte passar där: teorin får inte bli en ~ som förvränger tolkningen av de empiriska resultaten
HIST.: sedan 1898; efter den grek. sagan om Prokrustes, namn på en rövare som lade alla främlingar i en säng och tänjde ut dem, om de var för korta, eller stympade dem, om de var för långa
Källa: http://www.ne.se
Går det inte med hammare så går det med gaffatejp.
megalomani´ subst. ~n äv. ~en
ORDLED: megalo-man-in
• psykiskt sjukdomstillstånd med abnorm självöverskattning ofta kombinerad med stort maktbegär {SYN. storhetsvansinne}
HIST.: sedan 1898; till grek. megalo-, till megas ‘stor’, och mani
Källa: http://www.ne.se
Sedär, sjukdomstillstånd. Undrar just var man drar gränsen.
1diminutiv [dim`- el. -i´v] adj. ~t
ORDLED: di-min-ut-iv
• mycket liten: han har skaffat sig ett ~t hakskägg
BET.NYANSER: a) spec. språkvet. som uttrycker förminskning: tyskans ~a former ”-chen” och ”-lein” b) förminskad ⟨åld.⟩
HIST.: sedan 1696 (som språkvet. term); av lat. diminutivus med samma bet., till diminuere ‘minska’
Källa: http://www.ne.se
Nej, ett skägg ska banne mig synas.
maras´m subst. ~en
ORDLED: marasm-en
• stark avmagring t.ex.. av åldersskäl
HIST.: sedan 1578; av grek. marasmos ‘försvinnande; avtynande’
Källa: http://www.ne.se
Bättre sent än aldrig, som vi säger i branchen. Låt mig presentera dagens ord!
2spak adj. ~t
• som skrämts eller påverkats till svaghet eller medgörlighet {→beskedlig, foglig, tam}: han var bra ~ efter tandläkarbesöket; hon såg ganska ~ ut efter all kritiken
BET.NYANSER: a) om handling e.d.: hans ~a eftergivenhet för henne b) allmännare svag: det ~a bifallet när numret var över c) överfört om vattendrag lugnt flytande: spakvatten
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. spaker ‘klok; spak’; besl. med speja; jfr späka
Källa: http://www.ne.se
Fantastiskt bra. Jag trodde att detta var dialektalt, eftersom jag bara hört människor från södra Norrland använda sig av det.
diosku´r subst. ~en ~er
ORDLED: dioskur-en
• (mest plur.) endera av två oskiljaktiga kamrater ⟨litt.⟩
HIST.: sedan 1858; till grek. Dioskouroi ‘Zeus’ söner’ (Kastor och Pollux); Dios är genitiv av Zeus
Källa: http://www.ne.se
Det fanns alltid under skolgången, i varje klass, åtminstone ett par som alltid adresserades tillsammans. Ni som har tillhört ett sådant vet att det kan vara mäkta irriterande.
autodidak´t subst. ~en ~er
ORDLED: auto-di-dakt-en
• person som är självlärd särsk. vad gäller konstnärliga el. intellektuella färdigheter: de flesta av 30-talets arbetarförfattare var ~er
HIST.: sedan 1805; av grek. autodidaktos med samma bet., till auto- och didaskein ‘(att) lära’
Källa: http://www.ne.se
Det hörs direkt på ordet vad det skulle kunna tänkas betyda, men det låter väldigt snyggt.
tunn`sådd adj. tunnsått
ORDLED: tunn–sådd
• särsk. som förekommer i ringa mängd {SYN. sällsynt}: riktigt lärda människor blir alltmer ~a
BET.NYANS: särsk. i adverbiell anv.: det blev tunnsått med framgångar för svenskarna i olympiaden
KONSTR.: tunnsått (med ngt el. ngra)
HIST.: sedan 1582
Källa: http://www.ne.se
Ringa är ju ett klart favoritord. Även lagtextförfattarna verkar gilla det här ordet.
pollution [-ʃo´n] subst. ~en ~er
ORDLED: poll-ut-ion-en
• ofrivillig sädesuttömning vanl. under sömnen
HIST.: sedan 1837; till lat. polluere ‘besudla, orena’
Källa: http://www.ne.se
Flashback från sexualundervisningen i grundskolan.
