urgera [-ge´-] verb ~de ~t
ORDLED: urg-er-ar
SUBST.: urgerande, urgering
• med eftertryck framhålla viss åsikt etc., i mer el. mindre formellt sammanhang: han ~de envist sin uppfattning
KONSTR.: ~ ngt el. att+SATS
HIST.: sedan 1611; av lat. urgere ‘tränga; driva på’
Källa: http://www.ne.se
Här kommer det igen. Det finns inget slut.
