dispers´ adj. ~t
ORDLED: dis-pers
• som förekommer här och var om ämne i lösning o.d. ⟨kem.⟩
HIST.: sedan 1948; till dispergera
Källa: http://www.ne.se
Lite utav ett sammelsurium kan tänkas.
dispers´ adj. ~t
ORDLED: dis-pers
• som förekommer här och var om ämne i lösning o.d. ⟨kem.⟩
HIST.: sedan 1948; till dispergera
Källa: http://www.ne.se
Lite utav ett sammelsurium kan tänkas.
drako´nisk adj. ~t
ORDLED: drakon-isk
• ytterligt sträng: ~a lagar
HIST.: sedan 1845; till Drakon, namn på sträng lagstiftare i Aten (600-talet f. Kr.)
Källa: http://www.ne.se
Det för ju även lätt tankarna till drakar, som inte heller är kända för sin barmhärtighet.
krum`språng subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: krum–språng-et
• språng högt upp i luften av glädje: göra ~; vilda ~
BET.NYANS: överfört om ovanligt el. olämpligt beteende e.d.: mänskliga ~ och felsteg
HIST.: sedan 1651
Källa: http://www.ne.se
Gör det! Flera gånger om! Då blir det krumspring.
schabb`elverk subst. ~et
ORDLED: schabbel-verk-et
• ngt som framställts på ett slarvigt sätt: den hemmabyggda kakelugnen är ett riktigt ~
HIST.: trol. åtm. sedan 1970
Källa: http://www.ne.se
Innan 1970 gjordes allt med stor nogrannhet och exakthet.
marter [ma´- äv. mar´-] subst., plur.
ORDLED: mart-er
• svåra plågor {→kval 1} ⟨ngt åld.⟩
HIST.: sedan 1635; via ty. av medeltidslat. martyrium ‘martyrdöd’; till martyr
Källa: http://www.ne.se
Lätt känsla man kan ha såhär efter semestern.
erkänsla [e`r- el. ä`r-] subst. ~n
ORDLED: er-kän-slan
• tacksamhet: dansösen visade sin ~ för applåden med en djup nigning
BET.NYANS: gottgörelse: som en ~ för sin insats fick hon ett hedersamt uppdrag; mot kontant ~
KONSTR.: ~ (för ngt)
HIST.: sedan 1705
Källa: http://www.ne.se
Med erkänsla för Jannickes strålande vikariat och det vi upplevt i Black Rock City publiceras nu vårt 500:e ord. Hurra!
gnom [gnå´m] subst. ~en ~er [gnå´m-]
ORDLED: gnom-en
2 kort allmän levnadsregel ofta av poetisk karaktär ⟨litt.hist.⟩: flera av antikens författare diktade ~er
HIST.: sedan 1817; av grek. gnam\ ‘förnuft; insikt; tanke’; jfr gnosis
Källa: http://www.ne.se
” Barba non facit philosophum.”
Plutarkos
Och med denna visdom tackar jag herrarna i skägg för förtroendet.
rå`kurr subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: rå–kurr-et
• brutalt slagsmål ⟨vard.⟩: ishockeymatchen urartade till rena ~et
KONSTR.: ~ (mellan ngra), ~ (med ngn)
HIST.: sedan 1931; till 1rå och 2kurr
Källa: http://www.ne.se
Valrörelsen.
schibbolet [ʃib´- äv. -bå´-] subst., ingen böjning, neutr.
• lösenord som användes i det gamla Israel för att avslöja utomstående som uttalade detta ord med ”s”
BET.NYANS: allmännare om annat avslöjande kännemärke
HIST.: sedan 1541; av hebr. shibbolet ‘(sädes)ax’
Källa: http://www.ne.se
Uttalsskillnaden (sje- eller s-ljud) avgjorde om du var vän eller fiende; om du skulle leva eller dö. I dag används ordet som språkvetenskaplig term i betydelsen att språkliga skillnader kan avslöja social grupptillhörighet – uttalar du det kex eller tjex exempelvis. Det komiska är att människor verkligen strider om vilket alternativ som är rätt, när sanningen är att det inte finns något rätt eller fel. Samma med ostkrokar och -bågar; plättar och pannkakor (i norra Sverige är plättar det samma som Sydsveriges pannkakor, medan plättar i syd är små varianter).
Ofta är det viktigare att fokusera på innebörden eller innehållet – inte själva utformningen.
fylgia [fyl´g-] subst. ~n fylgior el. fylgja [fyl´g-] ~n fylgjor
ORDLED: fylgi-an, fylgj-an
• skyddsande i nordisk mytologi
BET.NYANS: urspr. om ett övernaturligt väsen som i djur- el. kvinnogestalt antogs följa människan
KONSTR.: (ngns) ~
HIST.: sedan 1664; av isl. fylgja ‘skyddsande’, trol. till fylgja ‘följa (efter)’
Källa: http://www.ne.se
Fylgian var en människas dubbelgångare, och gestaltens utformning var beroende av vederbörandes andliga egenskaper. En tapper människas skyddsande kunde exempelvis framträda i björnhamn.