arbitrage [-a´ʃ] subst. ~t [-a´ʃet]
ORDLED: arbitr-ag-et
• inköp och försäljning av (främmande) valutor i syfte att utnyttja kursskillnader
HIST.: sedan 1821; av fra. arbitrage med samma bet., till arbitrer ‘avge domslut’; till lat. arbiter ‘domare’
Källa: http://www.ne.se
Kapitalismens moder.
