Updates from Jannicke RSS
-
07:44:48 f m on september 4, 2010 |
å`karbrasa subst. ~n åkarbrasor
ORDLED: åk-ar–bras-an
• uppvärmning genom att slå armarna i kors över bålen
HIST.: sedan 1880; till åkare och brasaKälla: http://www.ne.se
Att finna ord på det som tidigare varit namnlöst – en glimt av lyckan.
-
08:39:09 f m on september 3, 2010 |
undulato´risk adj. ~t
ORDLED: undul-at-or-isk
• som rör sig med vågrörelser ⟨fys.⟩Källa: http://www.ne.se
Livets berg- och dalbana (att älska).
-
08:49:44 f m on september 2, 2010 |
än`dalykt subst. ~en
ORDLED: ända–lykt-en
1 slut för visst skeende e.d. ⟨åld. el. skämts.⟩: en sorglig ~
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. ändalykt ‘slut; fullbordan’; till 2ända och 3lyckaKälla: http://www.ne.se
Sommarens ändalykt visar sig i trädens skiftning, känns i morgonens kyliga omfamning. Ännu ett ord som ofta betyder något annat; visst är det fint att det stammar från lyckan.
-
07:47:56 f m on september 1, 2010 |
sinkabi`rum subst., ingen böjning, neutr.
ORDLED: sinkabir-um
• polisarrest ⟨vard.⟩: hamna i ~
HIST.: sedan 1843; av ovisst urspr.Källa: http://www.ne.se
En präktig boning.
-
08:27:06 f m on augusti 31, 2010 |
nänn`as verb nändes nänts, pres. nänns
ORDLED: nänn-as
• (vanl. i nekande uttr.) ha hjärta att förstöra ngt, skada ngn etc.: hon nändes inte ta av den fint upplagda maten; han nändes inte ta betalt av den lilla flickan
BET.NYANS: betr. tillgångar tillåta eller unna sig att: hon nänns inte äta sig mätt
KONSTR.: ~ INF
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. nänna, nännas, urspr. ‘vara ivrig, djärv’Källa: http://www.ne.se
”Och låg han sjuk, den vän, som nänts att slå
ett värnlöst djur, och låg han törstig då,
när vid hans säng jag låg den sista natten
jag skulle råga glaset fullt med vatten
och dricka det i botten själv och gå.”Verner von Heidenstam
-
07:31:19 f m on augusti 30, 2010 |
litora´l adj. ~t
ORDLED: lit-or-al
• som hör samman med kust eller strand: litoralfauna
HIST.: sedan 1845; bildn. till lat. litus ‘strand’Källa: http://www.ne.se
Allt som oftast känns det som jag.
-
08:33:16 f m on augusti 29, 2010 |
mistra´l subst. ~en
ORDLED: mistr-al-en
• en hård nordvästlig medelhavsvind
HIST.: sedan 1853; av fra., provensalska mistral med samma bet., eg. ‘förhärskande vind’; besl. med magisterKälla: http://www.ne.se
Kylan i verkligheten sveper in, även om mistralen endast rör sig i territorierna runt Sydfrankrike. Vinden rör sig obönhörligt – en uppvisning i naturens överlägsenhet, om än utan sådana ambitioner.
Människan har ibland en underlig uppfattning om att hen är det högsta – onåbar i sin arrogans och vältran – och förfasas i stunder när motsatsen blir så närgången att slutna ögonlock inte är tillräckligt.
Naturen tror sig inte veta någonting – den är.
-
09:40:52 f m on augusti 28, 2010 |
3fa´n subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: fan-et
• den platta, bärande ytan av en fågelfjäder som utgår från ett skaft och består av två rader s.k. fanstrålar med bistrålar som häktar i varandra
HIST.: sedan 1772; av lågty. fan med samma bet.; nära besl. med fanaKälla: http://www.ne.se
Att alltid befinna sig i skuggan av en fabricerad figur i skrämselpropagandans begynnelse – en homonym till frestaren.
För att flyga krävs dock mer än fan.
-
08:42:21 f m on augusti 27, 2010 |
rustibuss [rus`- äv. rus´-] subst. ~en ~ar
ORDLED: rusti–buss-en
• livligt (och kraftigt) barn ⟨vard.⟩
HIST.: sedan 1821; till sv. dial. rusta ‘stoja’ och 1buss 2Källa: http://www.ne.se
”Vill magistern veta mitt namn, så är det Rustibus, när jag har mynt på fickan, och Skorsten, när allt gått i rök.”
Zacharias Topelius
-
08:57:33 f m on augusti 26, 2010 |
hu`gsvala verb ~de ~t
ORDLED: hug–sval-ar
SUBST.: hugsvalande; hugsvalan, hugsvalelse
• ge tröst och lindring ⟨bibl., åld.⟩: Herren ~r oss i nöden
KONSTR.: ~ ngn
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. hughsvala, eg. ‘svalka sinnet’, till hug och 1svalKälla: http://www.ne.se
Nu har herrarna lämnat landet; kvar blir ordens dagliga kungörelse.
Att svalka sinnet torde vara att trubba av rådande tillstånd, att lämna det som hettar i bröstet för något utan glöd. Likväl är svalans vingslag det som berör tanken.
