begrepp´ subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en 
ORDLED: be-grepp-et

1 noggrant bestämd typ av tankeenhet ofta uppfattad som sammanfattningen av utmärkande egenskaper [fil.,logik.]: begreppsanalys; begreppsförvirring;allmänbegrepp; gudsbegrepp;
demokrati är ett mångtydigt ~; klargöra ~en;villa bort ~en
BET.NYANSER: a) allmännare, särsk. i uttr. för undanröjande av missförstånd o.d.: låt oss reda ut ~en lite b) positivt om bemärkt företeelse el. person: NN är ett ~ i svensk teaterhistoria
HIST.: sedan 1737; av lågty. begrip, begrep ’begrepp; begripande’; till begripa


2 grundläggande förståelse av sammanhang el. förh. {ebild 2, föreställning 2}:diagrammet ger ett ~ om utvecklingen; han har inget ~ om textens innehåll;hon har inget ~ om pengar
BET.NYANSER: a) försvagat allmän uppfattning: vad ska han få för ~ om mig? b)ngn gång äv. förstånd [ngt åld.]: det går över mitt ~
KONSTR.: ~ (om ngn el. ngt)
HIST.: sedan 1718; se begrepp 1


3 (i vissa uttr.) omedelbar avsikt: han står just i ~ att resa
KONSTR.: i ~ att+INF
HIST.: sedan 1740; se begrepp 1

Källa: http://www.ne.se

 

Ett otroligt användbart sätt att använda det här ordet är i dess tredje betydelse.  Fullkomligt underbart. ”Jag är inte speciellt snygg, men står i begrepp att bli det”