blamage [-a´ʃ]   subst. ~n [-a´ʃen] ~r [-a´ʃer]

ORDLED: blam-ag-en
• handling varigenom man skämmer ut sig {→klavertramp}: ministerns raljanta svar till de arbetslösa var en svår ~
HIST.: sedan 1886; av ty. Blamage med samma bet.; franskinspirerad nybildn.; jfr blam

När snön har fallit tät och tjock
på alla blamagerna dina,
du återvänder med tillknäppt rock
och uttryck putsade, fina.

Birger Sjöberg, Statyernas samkväm (i Kriser och kransar, 1926)

Källa: http://www.ne.se

Det gäller att hålla sig i skinnet. Lite pietet är på sin plats!