hävdatecknare [häv`- el. hä`v-] subst. ~n äv. hävdatecknarn, plur.~, best. plur. hävdatecknarna
ORDLED: hävda–teckn-ar-en
• historieskrivare ⟨högt.⟩
HIST.: sedan 1756
Källa: http://www.ne.se
Först hävdar man en massa saker, sen nedtecknar man dem. Det är då de blir till sanning.
