debacle [-ak´el] subst. ~t [-ak´let], plur. ~, best. plur. ~n [-ak´len]
ORDLED: debacl-et
• mycket misslyckad insats i förh. till förväntade resultat ⟨särsk. i sportjargong⟩: serieledarna tog revansch efter ~t mot jumbolaget
KONSTR.: ett ~ (för ngn)
HIST.: sedan 1926; av fra. débâcle ‘islossning; sammanbrott’, till bâcler ‘spärra’
Källa: http://www.ne.se
Kan givetvis med fördel användas som en förolämpning.
