dupe´ra verb ~de ~t
ORDLED: dup-er-ar
SUBST.: duperande, dupering
• medvetet ge (ngn) felaktigt intryck vanl. på relativt oskyldigt sätt {→lura 1,vilseleda}: en försäljare som ~r alla kunder genom sin skenbara saklighet; låta ~ sig
BET.NYANS: försvagat lura: han lyckades ~ henne att betala 6000 kronor
KONSTR.: ~ ngn (att+INF)
HIST.: sedan 1787; av fra. duper med samma bet., till dupe ‘narr; godtrogen person’
Källa: http://www.ne.se
Medvetet lura, men samtidigt vara oskyldig, praktiskt förfarande måste jag säga.
