emollition [-ʃo´n] subst. ~en
ORDLED: e-moll-it-ion-en
• uppmjukning av vävnad särsk. i hjärnan: en ~ åtföljs gärna av en cysta
HIST.: sedan 1840; till lat. emollire ‘uppmjuka’; jfr 1moll
Källa: http://www.ne.se
Ett vanligt resultat av några dagars hårt supande.
