käl`kborgare subst. ~n äv. kälkborgarn, plur. ~, best. plur. kälkborgarna
ORDLED: kälk–borg-ar-en
• småborgerlig och inskränkt person {SYN. bracka, filister} {→spetsborgare}:kälkborgaranda
HIST.: sedan 1750; trol. sammandragning av Kälkestadsborgare, till det fingerade namnetKälkestad, i äldre tid liktydigt med det nutida Grönköping
Källa: http://www.ne.se
Borgare finns det gott om.
