sangvi´nisk adj. ~t
ORDLED: sangv-in-isk
• gladlynt och bekymmerslös och ibl. på gränsen till nonchalant: deras ~e granne brukade aldrig låsa ytterdörren
BET.NYANS: om handling, läggning o.d.: koleriskt, melankoliskt, flegmatiskt eller ~t temperament
HIST.: sedan 1608; bildn. till lat. sanguineus ‘som hör till blodet’
Källa: http://www.ne.se
Visar the wretched 8:52 den 27/01 2011 | #
Goder afton ånyo! Jag, den noble Visar, hafva returnerat! Räds dock icke mina verbala smädelser som uti forndom hvoro tämligen rika uti antal. Ty jag kommo medelst godhet uti sinne samt själ. Sålunda torde I gåfve mig en salutering medelst en öfverlycklig natur.
Jag äro för tillfället någorlunda sangfvinisk emedan mitt lynne hvoro glatt ehuru att I, Björn såsom den niding I äro, troligtfvis skola smäda mig! Detta sinnestånd som jag må upplefva äro sannerligen godtyckligt, icke sant?