skubb`a verb ~de ~t
ORDLED: skubb-ar
SUBST.: skubbande, skubbning
1 springa ⟨vard.⟩: ~ till skolan; vara ute och ~ i skogen
KONSTR.: ~ (ADVL)
HIST.: sedan 1880; fornsv. skubba ‘gnida; riva’
2 skolka ⟨provins.⟩: ~ från skolan
KONSTR.: ~ (från ngt)
HIST.: sedan 1900; se skubba 1
3 (ofta refl.) gnugga: grisen stod och ~de sig mot gärdsgården
KONSTR.: ~ sig el. ngt (mot ngt)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; se skubba 1
4 springa ärenden ⟨vard., föråldr.⟩
KONSTR.: ~
HIST.: sedan 1913; se skubba 1
Källa: http://www.ne.se
Ett ord som kan användas till det mesta.
