skymundan [-un`- äv. -un´-]  subst., ingen böjning, neutr.
ORDLED: skym–und-an
• undanskymt ställe: han satte sig i ~ för en stund för att förbereda tacktalet
BET.NYANS: överfört: flickan kom i ~ sedan brodern fötts
HIST.: sedan ca 1785; urspr. imperativform av skymma undan i bet. ‘gå ur vägen för’

Källa: http://www.ne.se

Skym undan ja. Finurligt så det förslår.