stupor [stu´pår långt å] subst., ingen böjning
ORDLED: stup-or
• orörlighet, stumhet och själslig frånvaro utan samtidig medvetslöshet som symtom vid vissa psykiska sjukdomar
HIST.: sedan 1832; av lat. stupor ‘orörlighet; domning; häpnad’; jfr stupid
Källa: http://www.ne.se
Låter lite som scenskräck.
