sylf subst. ~en ~er [syl´f-]
ORDLED: sylf-en
• ett demoniskt väsen som är förbundet med luften enl. medeltida naturuppfattning en av elementarandarna {→gnom 1, salamander 2, undin}
HIST.: sedan 1751; av fra. sylphe med samma bet.; av ovisst urspr.
Källa: http://www.ne.se
Gnom är jord, salamander eld och undin vatten.
”Känn, vädrens Sylfer kyssa ömt
Vår purpurstänkta kind”.
