tadel [ta´- el. tad´-] subst. tadlet
ORDLED: tadl-et
1 klander ⟨ngt åld.⟩
KONSTR.: ~ (av el. mot ngn el. ngt)
HIST.: sedan 1651; av ty. Tadel med samma bet.; av omdiskuterat urspr.
2 (i vissa uttr.) (karaktärs)fel som ger anledning till klander ⟨ngt åld.⟩: en riddare utan fruktan och ~
HIST.: sedan 1846; se tadel 1
Källa: http://www.ne.se
Vi är så förbannat pietetsfulla här på bloggen!
